Sudoku

Reglerna på trettio sekunder

Ett sudoku är ett rutnät på 9×9 rutor, uppdelat i nio block om 3×3. Målet är att fylla varje tom ruta med en siffra från 1 till 9 så att:

• varje rad innehåller siffrorna 1–9 exakt en gång,
• varje kolumn innehåller siffrorna 1–9 exakt en gång,
• varje block om 3×3 innehåller siffrorna 1–9 exakt en gång.

Det krävs aldrig gissningar. Varje sudoku här har exakt en lösning, och den går alltid att resonera sig fram till.

Blyerts är hela knepet

Erfarna lösare skriver in kandidater — alla siffror som skulle kunna passa i en ruta — innan de bestämmer sig. Tryck på Blyerts eller P och skriv in flera siffror i samma ruta. När en ruta bara har en kandidat kvar är svaret givet.

Läs hela guiden till sudokuteknik →

Teknikerna, i den ordning du ska pröva dem

Nästan alla sudokun går att lösa med fyra tekniker, och det lönar sig att pröva dem i den här ordningen — den billigaste först.

1. Enda kandidaten. Titta på en tom ruta. Stryk alla siffror som redan finns i rutans rad, kolumn eller block. Blir det bara en kvar är den svaret. Det här är den enda teknik du behöver för ett lätt bräde.
2. Enda platsen. Vänd på frågan: titta på ett block och en siffra i taget. Finns det bara en ruta i blocket där sjuan kan stå, så står sjuan där — även om den rutan har fem andra kandidater kvar. Den här missar de flesta, och den löser mer än den första.
3. Låsta par. Har två rutor i samma rad exakt samma två kandidater — säg 4 och 9 — så innehåller de två rutorna fyran och nian mellan sig. Vilken som är vilken vet du inte, men du kan stryka 4 och 9 ur alla andra rutor i raden.
4. Pekande siffror. Om alla platser för en siffra inom ett block ligger på samma rad, så måste siffran hamna på den raden. Den går då att stryka ur radens övriga block.

Behöver du fler än de här på ett expertbräde: pröva att gå igenom blocken igen med teknik två innan du letar efter något mer avancerat. Det är nästan alltid där det gömmer sig.

Vad skiljer svårighetsgraderna

Det är inte antalet givna siffror som gör ett sudoku svårt — det är vilka tekniker som krävs. Ett bräde med 30 givna siffror kan vara lättare än ett med 34, om siffrorna sitter på snällare platser.

• Lätt — går att lösa med enda kandidaten hela vägen. Du behöver aldrig anteckna.
• Medel — kräver att du vänder på frågan och letar efter enda platsen i blocken.
• Svår — här börjar blyertsen löna sig. Räkna med låsta par.
• Expert — kräver att du kombinerar tekniker och håller ordning på kandidater över hela brädet.

Tre misstag som kostar mest

Att gissa. Varje bräde här har exakt en lösning och den går alltid att resonera fram. Sätter du en siffra på känsla och den är fel, märker du det tjugo drag senare, och då är hela brädet förgiftat.

Att anteckna slarvigt. En blyertssiffra du glömt stryka är värre än ingen anteckning alls, för du kommer att lita på den. Stryk kandidaten i raden, kolumnen och blocket varje gång du fyller i en ruta.

Att stirra på samma ruta. Fastnar du: byt fråga i stället för att byta ruta. Sluta leta efter vad som passar i rutan, och börja leta efter var en bestämd siffra kan ta vägen.

Varifrån sudoku kommer

Pusslet är yngre än de flesta tror. Det publicerades först 1979 i amerikanska Dell Pencil Puzzles & Word Games under namnet Number Place, konstruerat av Howard Garns, en pensionerad arkitekt från Indianapolis. Han fick aldrig se det bli populärt.

1984 tog den japanska pusselförlaget Nikoli upp det och gav det namnet sudoku — kort för sūji wa dokushin ni kagiru, "siffrorna får bara förekomma en gång". Där stannade det i tjugo år, som ett japanskt tidningspussel. Genombrottet kom 2004, när nyzeeländaren Wayne Gould övertalade The Times i London att trycka pussel han genererat med ett eget program. Inom ett år hade i stort sett varje dagstidning i Europa ett sudoku, och Sverige var inget undantag.

Vanliga frågor

Krävs det matematik?

Nej. Siffrorna är bara nio symboler som ska hållas åtskilda — pusslet fungerar exakt likadant med nio bokstäver eller nio färger. Det räknas ingenting någon gång.

Kan ett sudoku ha flera lösningar?

Ett riktigt konstruerat sudoku har exakt en. Har det två är det trasigt, för då finns det ett läge där du måste gissa. Alla bräden här kontrolleras mot det innan de visas.

Sparas mitt bräde om jag stänger fliken?

Bästa tiden per svårighetsgrad sparas lokalt i din webbläsare. Ett påbörjat bräde gör det inte — stänger du fliken börjar du om.

Går det att spela utan mus?

Ja, hela vägen. Piltangenter flyttar markören, 1–9 fyller i, 0 raderar, P slår om blyertsläget och Ctrl+Z ångrar.